tid
substantivtími, tíð
(fysik) grundläggande fysikalisk storhet mätbar med klockor; det som åtskiljer händelser; den fjärde klassiska dimensionen i universum vid sidan av rummets dimensioner; förloppet av det förflutna, nuet och det kommande; det som förhindrar allt från att inträffa samtidigt
avgränsad tidsrymd
bestämd tidpunkt då något ska ske
lite tid (för att uttrycka att det är bråttom)
mycket tid (för att uttrycka att det inte är bråttom)