skjuta
verbskjóta
(transitivt) förflytta /något/ framför sig i rummet; förflytta /något/ genom att verka med en kraft bakifrån
förflytta /något/ framför sig i tiden
avfyra projektil(er) från vapen
träffa med en projektil från ett vapen
(sport) träffa bollen eller pucken i mening att göra mål eller försöka det
(intransitivt) tillta med accelererande hastighet
(vardagligt) läsa av en streckkod, eller dylikt, med skanner
(slang) injicera med spruta (ofta narkotika)