kratta

substantiv

hrífa

trädgårdsredskap bestående av ett (längre) skaft (oftast av trä) som är fäst vid ett kratthuvud som består av en tvärslå (oftast av järn) med pinnar vertikala mot skaftet; även utökat om redskap med liknande utseende
hjälpmedel i biljard som används för att stödja främre delen av kön när man inte når med handen
(nedsättande) sopa; fumlig person; någon som ofta begår mindre fel och misstag; någon som anses hopplös på något; vidare även idiot
(slang, vardagligt) hand

Fler ord