klocka
substantivúr, klukka, bjalla
tidmätare (ursprungligen mekanisk med rund urtavla och visare, senare oftast elektronisk med visare eller digital)
(i frågor om vilken tid det är) tid, klockslag
oftast konformigt metallföremål öppet nere och stängt uppe avsett att frambringa ljud vid påverkan
oftast konformigt föremål öppet nere och stängt uppe med annan uppgift än att frambringa ljud
(digitalteknik) klocksignal